Reflection Letters

Reflektionsbrev

share on facebook

Månadens provokation:

"Vi behöver inkludera istället för att exkludera"

Ledarskap i tiden
Varje generation har sin egen syn på ledarskap och också sitt eget sätt att relatera till ledarskap. Alla är vi ett resultat av den kultur vi lever i. Några av oss vill utmana vår kultur och det uppfattas många gånger av omgivningen som en provokation gentemot allt som åstadkommits och hur vi lever våra liv. Provokationen utmanar vårt nuvarande samhälle samtidigt som de som provocerar blir starkt kritiserade. Ingen kan dock tysta provokatörerna när de väl har gjort sina röster hörda.

Hegel säger: Varje tes kommer att utmanas av en antites. Antitesen kommer i sin tur att utmanas av tesen och resultatet av det, syntesen, kommer att bli den nya tesen. Denna kommer att utmanas av en ny antites osv. Livet fortskrider så länge som vi och kommande generationer kommer att leva. Vi behöver vänja oss vid och acceptera att livet är en ändlös process av teser, antiteser och synteser.

Det är en del av livet. Det är livet. Några av oss känner sig mer länkade till tesen, några av oss kommer att skapa nya antiteser och vi kommer alltid att utmana varandra. I vilken utsträckning kommer vi att uppfatta detta som en del av livet? Kommer vi att hata varandra? Kanske tror vi att vi sitter inne med sanningen och därför slutar att lyssna till andra. Detta oavsett om vi stödjer tesen eller antitesen.

Vilken är drivkraften bakom våra strider för våra teser och antiteser?
Vi är alla människor som lever på vår planet. Vad strider vi om egentligen? Strider vi för att vi är fiender? Självklart, när vi strider om jordens resurser eller i kärlekens namn kan vi många gånger uppfatta varandra som fiender. I det långa loppet är det dock oklokt. Vi är alla Ett och genom våra strider kommer vi att kämpa emot oss själva. Definitivt på lång sikt. Att strida uppfattas som väldigt mänskligt. Samtidigt har inget gott någonsin kommit ur det. Strider har alltid resulterat i ett exkluderande av varandra, aldrig i ett inkluderande. Några av oss som stridit har kanske känt sig inkluderade, men i det långa loppet kommer vi och kanske också kommande generation att erfara mer exkluderande och ännu mer stridigheter.

Inkluderandet är att föredra framför exkluderandet
Vi lever i nuet och vi behöver dra lärdom av vårt förflutna. Vi är alla Ett och om vi kränker varandra kommer vi en dag att få betala för det. För femhundra år sedan var Asien en framgångsrik världsdel. Fyndigheter med guld och silver i Amerika ledde till handel emellan Europa och Amerika. Europa och Amerika var initiativtagare. Asien lär sig nu allt om handel och kapitalism, vilket kommer att göra dem till en aktör av stora mått inom en snar framtid. Smärtsamt för Amerika och Europa kanske samtidigt som en ny era startar i Asien. Detta kommer att hända om vi inte slutar att försöka bekämpa varandra och istället arbeta tillsammans.

Vi är alla ett på vår jord
En dag kommer vi att inse att vi alla är Ett. Vi behöver samarbeta och stötta varandra. Även om vi under århundraden har kämpat emot varandra behöver vi nu förstå att genom samarbete kommer alla människor att erbjudas ett gott liv och möjligheter att frigöra sin potential. Det är många, många som arbetar för att göra detta möjligt och detta reflektionsbrev har bara ett syfte: att stötta alla de som hellre inkluderar än exkluderar. Att inkludera innebär att göra andra till en del av oss eller att göra oss som en del av andra. Vi har alla rätten att leva ett gott liv och därigenom ha möjligheten att frigöra vår potential, oavsett var vi föddes och hur vi lever.

Vi kan ta ställning varje dag
Hur tänker vi och hur agerar vi i vår vardag? Det är lätt att exkludera när vi är uppfyllda av rädslor eller girighet. Därför behöver vi göra oss medvetna om det faktum att vi i rädslan och girigheten faktiskt aktivt bidrar till att exkludera varandra; när vi är för oss själva, när vi träffar kollegor, familjen eller vännerna har vi valet: Hur mycket av vår tid ägnar vi åt att tala om andra i negativa ordalag och hur mycket tänker vi på och talar vi om att inkludera? Vi kan alla göra medvetna val för att inkludera eller exkludera. Exkluderandet kommer i det långa loppet att göra oss mindre betydande och mindre lyckliga – kanske inte i det korta perspektivet, men definitivt i det längre.

Låt oss alla ta steg mot inkluderandet och bryta oss loss från gamla sanningar som har lett till fientlighet och strider. Låt oss alla se världen såsom de första astronauterna gjorde – en vacker plats med väldigt många möjligheter och mycket kärlek.