Reflection Letters

Reflektionsbrev

share on facebook

Månadens provokation:


"Ingenting händer som inte är ett resultat av vad vi tror ska hända.”


Positiva och negativa självuppfyllande profetior
Tre svenska friidrottsstjärnor har trott på möjligheten att vinna guld i OS. Vi vet hur det gick. Tilltron till sig själv i det avgörande momentet är avgörande.

En företagsledare sa häromdagen: “Jag förkortar mitt liv med tio år, men jobbet kräver det.” Vad kommer att hända? Och vad händer i hans omgivning? Han verkar medveten om sin situation, men han drivs att fortsätta i samma spår.

En kvinna sa häromdagen: “Min man är så svartsjuk och jag får inte umgås med mina väninnor. Han vill kontrollera och äga mig”. Vad kommer att hända? På grund av sina rädslor att förlora henne har han utvecklat ett kontrollbehov och är kanske på väg mot en negativ självuppfyllande profetia.

Dessa självuppfyllande profetior, som konsumerar så mycket av vår energi, kan vara individuella och kollektiva. "Muslimer är farliga", "kristna är farliga", "den svenska välfärden är ett minne blott". Vi bär så många självuppfyllande profetior inom oss och genom vilka vi är med att skapa det nya samhället och våra individuella liv. Tyvärr har vi många negativa självuppfyllande profetior i vårt samhälle idag.

Dessa leder till såväl uppgivenhet som rovdrift och kortsiktighet. Räddas det som räddas kan. Egofällan lurar runt hörnet.
    
Tänk om vi kunde släppa den egna rädslan och låta kärleksfullheten inom oss leda till positiva självuppfyllande profetior. Det enda som håller oss från detta är vår bristande medvetenhet och våra egna och våra kollektiva rädslor. När vår egen kärleksfullhet får genomsyra våra liv och alla våra fem aspekter får leva kommer såväl vi själva som allt och alla omkring oss att må bra av detta. Vi vet väl alla hur bra vi mår när vi upplever stor kärlek och omtanke från människor omkring oss. Från medlemmarna i familjen, till grannar och chefer och kollegor på jobbet. Människor som är närvarande och hållande.

När rädslan får styra uppstår motsatsen. Vi blir mer och mer självupptagna. Självömkande eller så satsar vi allt på att sko oss själva med makt och generösa pensioner eller i värsta fall ger vi helt enkelt upp. Oavsett vad så glömmer vi lätt alla andra och vi förlorar medvetenheten om eller tilltron till att vi alla är beroende av varandra.

Livet har överraskningar i beredskap för oss

Ibland leker livet och ibland är livet en kamp. Det är en del av livet det också och vi behöver säkert båda sidor för att kunna utvecklas. I stunden önskar vi kanske inte en förändring och då upplever vi den med smärta och förstår inte varför detta händer mig just nu, men det vi en dag upplevde som negativt kan vi senare komma att uppleva som positivt. Och tvärt om. Det vet vi inte och vi behöver alla lära oss att leva med osäkerhet och ha förtröstan till livet och att livet vill oss väl. Känslan av att tappa fotfästet av vare sig det ena eller andra skälet kommer inte att finnas där för evigt.

Vi kan lära oss mycket av våra egna reaktioner på det som skrivits så här långt i detta reflektionsbrev. Det finns inget rätt eller fel, men vi kan iaktta våra egna reaktioner och fundera över varför de kommer. Där kan vi komma i kontakt med våra egna rädslor och våra egna positiva och negativa självuppfyllande profetior. Då kan vi också medvetet ta ställning till hur vi vill att vår värld ska se ut. Hur vi ställer oss till eller reagerar på dessa påståenden eller upplevelser leder förr eller senare till en positiv eller negativ självuppfyllande profetia. Vi avgör själva vår egen och vårt samhälles framtid även om vi inte alltid ser det. Ja, men jag kan ju inte påverka vårt samhälle och vår värld. Se där! Ytterligare en negativ självuppfyllande profetia som har sin grund i rädsla, uppgivenhet och brist på känsla av tillhörighet.

Vi som fått privilegiet att vara ledare har ett extra stort ansvar. Så mycket makt ges till oss av andra och vi behöver visa att vi tar vårt fulla ansvar för allas vårt bästa. Vi behöver leva vårt privata och professionella liv som “femaspekts-personer”. Det kommer att smitta av sig och spridas som positiva ringar på vattnet. Annars kommer vår egen rädsla och Egofälla att smitta av sig och spridas som negativa ringar på vattnet. Det är mänskligt att hamna i sin egen Egofälla, men vi behöver öka vår medvetenhet om hur vi tar oss ur den. Vi behöver lära oss hur vi tar oss ur vår Egofälla om det så handlar om ett kort möte eller en större privat eller professionell livsfråga. Det är mycket det som ledarutvecklingen bör handla om.

Att ta ställning
Vi behöver alla ta ställning. Vill jag stå på rädslans och kompensationsambitionernas sida eller har jag modet att stå på kärleksfullhetens, tillitens och tillhörighetens sida? Vi har vårt fria val. Vi behöver i dagens samhälle byta ut kompensationsambitioner och stelnade beteendemönster mot kärleksfulla relationer, känsla av samhörighet och en gemensam känsla av Mening, Glädje och Ekonomisk Framgång. Detta gäller för oss alla och då behöver vi alla tänka om, stärka vårt självförtroende, respektera alla (inklusive oss själva) och hela vårt samhälle och vår omgivning i form av natur och djur.